Leta i den här bloggen

lördag 31 mars 2012

Kategorier spöken - Vandöda

En zombie från tv-serien "The Walking Dead"
Jag har funderat på en sak. Ni vet spöken som reser sig ur sina gravar, vad kallas såna spöken? Såklart tänker både ni och jag att det handlar om zombies, men är det verkligen det? Zombies reser sig ur graven med hjälp av voodoo eller annan kraft (ex. radioaktivt utsläpp eller virus) och inte bara sådär ändå som vi kan läsa om i många spökhistorier. Jag tänker på de spöken som figurerar i bl.a Taksteinarn och Ringen. I detta fall käns det som att man skulle använda "zombie" just eftersom att man inte vet en bättre benämning.

Nu har jag funnit svaret på min fråga, Taksteinarn som gick igen och "skelettspöket" i "Ringen" är exempel på "vandöda" väsen som av olika anledningar inte gått vidare till livet efter detta. Som ni kanske förstår så har man trott på spöken av olika typer sedan urminnes tider över hela Världen. Under det glada 1300-talet mördades en man av okända gärningsmän som begravde kroppen, men innan de gjorde detta så körde de ner tre träpålar genom hans kropp och ner i jorden, detta för att undvika att den mördade mannen skulle gå igen för att utöva hämnd.

I engelskan används ordet revenant för denna typ av spöke. Många berättelser om dessa uppkom under medeltiden runt omkring i Europa. Enligt dessa berättelser så är dessa spöken hämndlystna och ute efter ett specifikt ändamål t.ex. hämnd mot sin mördare. I flera fall påminner en revenant om vampyrer då den får liv genom att suga blod från de levande.


Exempel på vandöda kan vi se i filmen Creepshow från 1982 när en man som dränkt en man och en kvinna får besök av dessa i efterhand:


/Markus

söndag 25 mars 2012

Hemsökt toalett i Vietnam

en internatskola i Vietnam sägs det att en av toaletterna ska vara hemsökt, och eleverna som besöker toaletten sägs bli besatta av det som hemsöker toaletten.


Ett flertal elever sägs ha upplevt spökerier på denna toalett vid Son Hoa Ethnic Boarding High School i Vietnam. Enligt rektorn Phan Van Tho så har flera studenter som har besökt toaletten
fallit ihop och blivit medvetslösa inne på toaletten av okända anledningar. Han berättar även om elever som har vid toalettbesök fått panik och börjat skrika hysteriskt.


Händelserna tog sin början en månad tidigare (artikeln är från 3 dec 2011) när första offret, K Pa Ho Luon, började tala i tungor efter att ha använt toaletten. Han var påväg tillbaks från toaletterna till studentbostaden när han föll ihop på marken, började tala i tungor för att sedan bli medvetslös.


På sjukhuset kunde inte läkarna säkert fastställa vad som orsakat detta. Luon själv berättade då han hade vaknat upp att han hade träffat ett spöke toalettbesöket.


Efter denna händelse så ska ett dussintal elever ha drabbats av liknande symtom vid besök av just denna specifika toalett. som att första attacken dussintals fler barn har också drabbats av svimning eller skräck natt. Vid ett tillfälle ska hela 12 elever ha svimmat, alla på samma gång.


Läkare har föreslagit svimning kan vara resultatet av låga kalciumnivåer. Skolmyndigheterna förnekar några paranormala orsaker.

Från en artikel jag hittade på nätet / Markus

lördag 24 mars 2012

Tips på barnförbjudna skräckfilmer

Häromsistens så tipsade jag om några barnvänliga spökskräckisar och idag ska jag nämna några i samma genre som inte är för lika lämpade för kidsen. Jag tror att de flesta som radar upp sina favoritskräckisar säkert nämner de mer eller mindre självklara med The Shining i toppen. Visst, Kubrick´s version av King´s skräckis är den aldra bästa av skräckisar och jag tror nog de flesta har sett den eller har säkert blivit tillrättavisade när de inte har sett den.
Det filmer jag vill tipsa om är de som jag tycker är riktigt kusliga och som är filmer som kanske inte alla har hört talas om.

/Markus

Insidious (2010) - Jag har tjatat om Insidious i tidigare inlägg just eftersom den är en av mina nya favoriter. I filmen möter vi Josh och Renai som precis har flyttat in i ett stort hus tillsammans med sina tre barn när en av sönerna är med om en olycka och hamnar i koma. När han några månader senare får komma hem för att vårdas av familjen inträffar en rad oförklarliga händelser.

Shutter (2004) - En annan film som är bland de första jag kommer att tänka på när någon frågar om bra skräckfilmer så är det den thailändska filmen Shutter, eller ชัตเตอร์ กดติดวิญญาณ som den heter som originaltitel. På väg hem från en fest med några vänner råkar Tun och Jane köra på en kvinna, istället för att stanna och ringa polis och ambulans åker de därifrån. Efter denna händelse börjar det hända märkliga och oförklarliga saker. Tun som arbetar som fotograf börjar se underliga skuggor på sina fotografier. VARNING! Filmen har en amerikansk remake från 2008 som bör undvikas som pesten. Här redogör jag varför.

The Eye (2002) - Även denna asiatiska läskighet har fått en mindre bra amerikansk remake som inte är värt besväret. Vid två års ålder blev Mann blind. 18 år senare återfår hon en del av sin syn tack vare en ny, riskabel hornhinnetransplantation. Men en rad oförklarliga händelser får henne att ana att hennes nya synförmåga visar henne mer än vad som egentligen sker omkring henne.
Rose Red (2002) - Det är nog en del som tycker att den här mini-serien är lite "sådär", men jag kan inte hjälpa det, jag tycker att den är awesome! Den är stämningsfull och spännande. Filmen är skapad av Stephen King (manus, ej bok) och är inspirerat av ett av USA mest kända spökhus The Winchester "Mystery" House. Psykologiprofessorn Dr. Joyce Reardon tar med ett team av sex personer med övernaturliga förmågor till det mytomspunna huset Rose Red i Seattle i syftet att inhämta vetenskapliga bevis för att övernaturliga fenomen existerar. Enligt vad som sägs så har minst 23 människor har dött eller försvunnit i huset.

Stir of Echoes (1999) - I sverige fick filmen titeln The Secret Sense vilket är en passande titel, men jag gillar inte när man ändrar filmtitlar då det mest skapar förvirring. Detta är en riktigt bra skräckthriller som säkert många har missat. Tom Witzky (Kevin Bacon) är en helt vanlig kille med fru och en liten son. Men när han på en fest hos sina grannar blir hypnotiserad, förändras hans liv radikalt. Hypnosen har framkallat omedvetna krafter hos Tom.

The Frighteners (1996) - Detta är en fantastisk skräck-komedi regisserad av Peter Jackson (Sagan om Ringen). Den är rolig, spännande och helt enkelt fantastisk!  I den lilla staden Fairwater livnär sig Frank Bannister (Michael j Fox) på att jaga ut spöken ur hus där de inte är välkomna. Men en ond kraft drabbar staden och invånarna tror att Frank ligger bakom.

El Orfanato Sv.titel Barnhemmet (2007) - Spansk stämningsfull skräckfilm för er som tycker att spökande barn är fånigt läskigt. Laura återvänder tillsammans med sin man och deras son Simon till barnhemmet hon växte upp i. Det är nu övergivet, men hon beslutar sig för att rusta upp det och driva det som förr. Deras nya hem och de mystiska omgivningarna väcker Simons fantasi och pojken börjar alltmer dras in i ett universum fylld av fantasifulla sagor och besynnerliga lekar.

torsdag 22 mars 2012

A Haunting

För er som är fånigt förtjusta i spökerier har jag en mycket trevlig amerikansk tv-serie att rekommendera. A Haunting är en tv-serie om paranormala fenomen som gick på Discovery Channel i fyra säsonger mellan oktober 2005 till november 2007 med totalt 39 avsnitt.

Avsnitten är dramadokumentärer och innehåller intervjuer av människor som bott i hemsökta hus. I episoderna återskapas deras berättelser med hjälp av mer eller mindre schyssta skådespelare och en helt fantastisk berättarröst. Ni vet den djupa manliga stämman som pratar i olika trailers till skräckfilmer, i denna tv-serie är det en sån som sköter berättandet och jag må säga, jag gillar det då det helt klart har sin charm.

Seriens ha två långfilmslånga pilotavsnitt varav den första är "A Haunting in Connecticut" vilket kanske låter bekant då samma berättelse finns i filmen "The Haunting in Connecticut" vilket är en ganska okej film, men jag kan nog tycka att denna version är aningen vassare med schysst berättarröst och utan fåniga överdrivna effekter. Det andra avsnittet är "A Haunting in Georgia" vilket är en berättelse som även den kommer i filmformat.

/Markus

Jag tror att de allra flesta avsnitten finns i sin helhet på youtube.
Här har ni det första avsnittet, A Haunting in Connecticut:




onsdag 21 mars 2012

Pintorpafrun

13 kilometer öster om Katrineholm i Stora Malms socken i Katrineholms kommun i Södermanland ligger Ericsbergs slott byggt under 1600-talet. Platsen där slottet står kallades under medeltiden för Pinnatorp eller Pintorp. 1637 kom Eric Carlsson Gyllenstierna att ärva det gamla torpet och efter hans död fick det namnet Ericsberg.


Ericsbergs slott är förutom sin tjusiga slottspark även känt för sitt alldeles egna spöke. Enligt sägnen så är det den onda Pintorpafrun som går igen efter att blivit hämtad från jordelivet av den onde själv. Sägnen berättar om "den grymma slottsfrun som plågade livet ur tjänstefolk och torpare".
Legenden går ungefär så här:

På Pintorp bodde en adelsman som vid sin död i unga år lämnade gods och ägodelar till sin änka. I stället för att vara en god husmor för sina talrika underhavande, utarmade hon dem på alla vis och misshandlade på det grymmaste. Under slottet hade hon djupa fängelsehålor där mången oskyldig försmäktade. Mot barn och tiggande hetsade hon arga hundar. Och den som inte infann sig på rätt tid till arbetet kunde vara säker på att återvända hem om kvällen med ryggen hudflängd.
Tidigt en morgon när dagsverksfolket samlades stod Pintorpafrun på slottstrappan och såg en stackars torpare komma försent. Skummande av vrede överöste hon honom med ovett och förbannelser och befallde honom att fälla den största eken som fanns på godset. Innan kvällen skulle han köra den ohuggen med toppen förut fram till gården. Om han inte verkställde befallningen till punkt och pricka så skulle han utan nåd och förskoning drivas från torpet och allt han ägde skulle tillfalla gården.

Grubblande över den hårda domen gick torparen till skogen där han mötte en gammal man som frågade honom om varför han var så ledsen. - Därför att det är slut på mig om vår herre inte kommer med hjälp, suckade den olycklige och talade om vilket beting hans matmor har förelagt honom. - Oroa dig inte, sa den okände. Hugg den här eken och sätt dig på stammen så skall Erik (Gyllenstierna) och Svante (Banér) dra den till slottet. Torparen gjorde som gubben sagt och börja hugga och redan vid tredje hugget så föll trädet med ett väldigt brak till marken. Därpå satte sig torparen på stammen med kronan framåt och genast började trädet röra sig som om det hade dragits av hästar. Snart blev farten så hög att gärdesgårdar och grindar kastades som stickor längs efter vägen. Och inom kort var eken på borggården. Just som toppen törnade mot slottsporten snavar en av en osynliga dragarna och en röst
hördes säga: - Vad knäar du, Svante? Pintorpafrun som stod på trappan förstod vem som var torparens hjälpare, men i stället för att ångra sig så började hon svära och hota torparen med fängelse".


Så, hur uppkommer en sån här sägnen? I detta fall råder det dessutom delade meningar om vem denna Pintorpafru egentligen var. De som man tror kan vara Pintorpafrun är Anna Karlsdotter, änka efter riddaren Erik Erikssons Gyllenstierna, Beata von Yxkull, maka till Erik Gyllenstierna, samt Gabriel Oxenstiernas änka Anna Gustafsdotter Banér, trots att hon aldrig varit bosatt på godset Pintorp. Jag tror att om denna person har funnits så låter det som en tvättäkta psykopat som hade alldeles för mycket makt.

Beata von Yxkull
Så, finns det inga spökhistorier om denna ruskiga kvinna? Jodå! På 1800-talet såg en piga på slottet Pintorpafrun och kunde beskriva hennes 1600-talsklädsel i detalj. Senare hittades klädräkenskaper som visade att slottsfrun Beata von Yxkull 200 år tidigare hade burit just sådana kläder. I Ericsbergsallén finns en spik i ett träd. Den ska man varken röra eller försöka dra ut, den som försökt har drabbats av stor olycka.

Bron i allén tycks vara särskilt hemsökt. Åker man över den under midsommarnatten kan man få en dunk i ryggen, det berättas också att människor ”piskats” bort från bron den natten. Under samma natt kan man också höra dunkandet av hovar och gnisslet av en vagn, vissa har till och med sett en svart droska komma emot sig. Det ska vara djävulen på väg för att hämta Pintorpafrun till helvetet. Mellan bron och sjön ser man vissa sommarnätter en flicka som hoppar i Eriksbergssjön.
Hon kommer inte upp igen. Sägnen berättar att hon är självspilling, en som begått självmord, som visar sig som vålnad. Inne i slottet Ericsberg händer också oförklarliga saker. I biblioteket skymtar en huvudlös man, ett porträtt av Beata von Yxkull får inte flyttas, då blir det olycka. I fönstren har damer setts ibland, även i fönster som är igenmurade. I flygeln syns ibland en dam gå omkring med ett tänt ljus.

/Markus

lördag 17 mars 2012

Inga spöken i Gudfadern

God afton mina vänner! Igår när jag satt och letade efter spöken fångade på film så stötte jag på en fånig sak som jag sett tidigare som gör mig en smula frustrerad. Det gäller en scen i Gudfadern, närmare bestämt Vito Corleones begravning där man ska kunna se ett spöklikt ansikte skymta förbi:

Såklart måste det ju vara ett spöke! Vad annars?
Nej, detta är inget spöke och det förvånar mig att så många tror att detta är ett spöke. När jag såg ett klipp från Aftonbladets web-tv där stolpskotten sitter och diskuterar detta klipp så förvånades jag över att inte ens Aftonbladets expertpanel kände igen skådespelerskan utan nämnde henne som "en skådespelare". Jag kanske är bra på ansikten, men jag kände igen ansiktet på en gång!

Nu ska jag berätta för er, det är Mama Corleone! Vitos änka! Sen är det kanske lite underligt hur vi ser henne som vi gör. Den kände filmkritikern Roger Ebert noterade detta i "Movie Answer Man" 2001. Regissören Francis Ford Coppola och Kim Aubry kollade upp denna förbisedda filmmiss. Tydligen så skulle inte Morgana King vara med i just det klippet när Michael Corleone reser sig för att tala med Tessio utan kom med av misstag pga då hon var i närheten och fick då sitt ansikte reflekterat i linsen.

/Markus




fredag 16 mars 2012

Spöken fångade på film


Från ett klipp med informationen "Real Ghost och camera" eller liknande där vi ser en tjusig idyll, en bil kommer i horisonten, lugn musik spelas och rätt vad det är hoppar denna gröna lirare fram med ett gallskrik.

Både när det gäller spökfoton och spöken fångade på film som finns det otroligt många fejk-exemplar och när det gäller spännande filmer med spöken som finns å exempelvis youtube så vimlar det av något som kallas "screamer" vilket är ett klassiskt internetfenomen som tar formen av en film som skrämmer tittaren med en spöklik bild och ett högt skrik, vilket inte är så tacksamt när man sitter i ett nedsläckt rum med tända ljus och letar efter spökfilmer. Jag ska nu visa några filmer som sägs vara äkta, något bus tänker jag verkligen inte utsätta er för.

/Markus

Alkoholmissbruk på den engelska puben The New Inn

Ett spöke tittar ut - Hampton Court Palace i England

Detta klipp är filmat den 31 december 2008 på Colonial Park Cemetery, Savannah Georgia med 17-årige Jesse Greathouse filmkamera. Det visar vad som verkar vara ett litet barn som springer på kyrkogården.

Ett klipp som är fejk, men ack så otäckt.

Det här portugisiska klippet är känt på nätet som "Ghost Girl & Car Crash.
Fejk? Jodå, det kan jag tänka mig.

Det finns hur mycket dravel som helst där ute på nätet så att hitta spännande spökklipp är ett arbetssamt arbete. Hittar jag fler spännande klipp så postar jag dem i ett uppföljande inlägg.
Till sist mina vänner, apropå fejk och bus, kolla vad de utsätter den här stackaren för i en episod av Scare Tactics:
(obs - ej läskigt)

onsdag 14 mars 2012

EVP - Electronic voice phenomenon

Friedrich Jürgenson (1903-1987 född i Odessa,
modern var svenska och fadern av danskt ursprung.
Jag har tidigare pratat om spöken som fastnat på foto och kommer senare att prata om spöken som fastnat på film, men idag ska vi kolla lite närmare på en inte alls så tråkig förkortning, nämligen EVP som står för Electronic voice phenomenon.
EVP är en benämning på ljudinspelningar där man kan höra röster som inte gick att uppfatta vid inspelningstillfället. Röster från de döda. Säkert har ni sett olika "spökjägar-program" på tv där man använder en EVP-inspelare i syfte att kommunicera med spöken.

Vad jag inte visste var att man faktiskt i svenska spökjägarkretsar kallar fenomenet för elekrtoniska röstfenomen som förkortas ERF och det tycker jag att de ska få fortsätta med. Jag är alldeles för van att kalla det för EVP så nu kör vi på det.

EVP-fenomenet blev känt genom Friedrich Jürgenson  då han, fredagen den 12 juli 1959 vid sitt sommarställe i Södermanland i lugn och ro ville spela in bofinkens sång och använde sin bandspelare på vanligt sätt. När han sedan lystnade på inspelningen så hördes en främmande mansröst. Vid senare inspelningar hördes röster som talade till honom personligen. De identifierade sig som de döda.

Jürgenson arbetade med inspelningar några år, blev övertygad om att rösterna inte var av jordiskt eller mänskligt ursprung och redovisade resultaten i boken Rösterna från rymden 1964. För mer info om Jürgeson med intervjuer samt en del grymma EVP-inspelningar, kolla in den här länken.

Om du tycker att detta verkar vara spännande så tycker jag att du ska spana in någon av alla spök-tv-serier som finns så får du ta del av många EVP-inspelningar.
Om du vill testa själv så kan du här läsa hur du gör.

Ockult Skåne, utdrag ur pilotavsnittet. Intervju med Ebbe Johansson och Lizzie Werneroth om EVP, röster från andra sidan som spelats in på band.

/Markus

lördag 10 mars 2012

Tips på barnvänliga skräckfilmer

Det är ju lördag idag och många av er vill säkert kolla på Melodifestivalen men om ni är lite mer som jag så väljer ni kanske att se en bra film. Det jag skulle vilja göra nu för att vägleda er i rätt riktning är att presentera ett urval filmer i skräckgenren som även lämpar sig för ungarna. Lite "familje-spök-skräckfilmer"helt enkelt!

Vad som skrämmer ungar i filmens värld är svårt att veta. Det är nog väldigt individuellt skulle jag tro. Jag har till exempel alltid älskat Indiana Jones-filmerna men kommer ihåg hur skraj jag blev (7-8 år kanske) för de smältande nazist-ansiktena i första filmen och hur jag skrek åt min storebror att stänga av när elakingen i tredje filmen dricker ur fel graal och går från levande till död på några sekunder. Dessa är ju äventyrsfilmer och inte ens skräck. Däremot kunde jag kolla på många skräckfilmer utan att bli alls lika skrämd. Fast jag är ju lite som jag är också, så ni bör kanske inte använda mig som exempel. :)

Dina ungar tjatar kanske på er och kan inte fatta varför ni inte hyr skräckfilmer utan bara en massa äventyrsdravel och tecknat. Så, kanske kan ni mötas på halva vägen, för det finns faktiskt en del filmer som hamnar i skräck-genren men som ändå är från exempelvis 11-år.
Lurigt med skräckfilmer från min generation (född 81) var att de i många fall var gjorda för ungar, ta exempelvis Creepshow från 1982. Se bara filmens första minuter så kanske ni fattar vad jag menar:

Creepshow och Creepshow II är för övrigt härliga skräckisar där vi får ta del av olika skräckberättelser med flera stora skådespelare i rollerna. Grabben ni ser i klippet ovan är faktiskt ingen mindre än Joe Hillstrom King, en amerikansk författare som... Ja, det är faktiskt Stephen Kings son. Stephen King har skrivit manusförfattare till båda filmerna spelar huvudrollen i berättelsen "The Lonesome Death of Jordy Verrill" i första filmen.

Vad man ser som lämpligt/olämpligt är såklart väldigt olika. En grundgrej är väl enligt mig att en barntillåten skräckfilm är befriad från blod så nu ska jag ge lite exempel på blodfria skräckisar som jag tror lämpar sig för kidsen.
 Jag har inga barn själv men om jag en dag får det så skulle jag längta efter den dag som jag kan se skräck med dem.

Sjätte sinnet är en oblodig spökskräckis som många tycker är ganska läbbig, så även jag, men som faktiskt var "från 11 år" när den gick på bio.
Barnpsykologen Malcolm Crowe (Bruce Willis) tar sig an nioåriga Cole (Haley Joel Osment) som är väldigt rädd av sig. Cole får förtroende för Crowe och berättar varför han lever i en ständig rädsla - han kan se och tala med de döda.

The Changeling (sv.titel -Hämnd ur det förflutna) Ska inte att förväxlas med Clintans Changeling från 2008. Detta är en spökhistoria med George C Scott i huvudrollen som John Russell som förlorar sin familj i en tragisk olycka. Han flyttar efter detta in i ett hus som stått öde i 12 år och snart börjar det hända mystiska saker...
Apropå spökskräckisar och George C Scott så har ni ju En Julsaga 1984 med ingen mindre än George C Scott i rollen som surgubben Ebenezer Scrooge, ett fint filmtips till jul (nu är det bara typ tio månader kvar...)

Beetlejuice - Skräckkomedi från 1988. Ett par dör i en bilolycka på väg hem från järnaffären men fortsätter att bo kvar i sitt vackra hus, numera som husspöken. En dag säljs huset till en ny familj som är vana att handskas med övernaturliga ting och Barbara och Adam är alldeles för harmlösa som spöken för att kunna skrämma bort dem.
Mycket av det som är skapt av Tim Burton är perfekt för oss som gillar spökisar, The Nightmare Before Christmas, Corpse Bride och Sleepy Hollow. Sistnämnda, Sleepy Hollow är kanske på gränsen då den är lite blodig med diverse halshuggningar så den kanske ni ska provkolla på själva innan ni visar den för barnen.

Ghostbusters från 1984 & Ghostbusters II från 1989 - Om dina barn går igenom livet utan att ha sett dessa skräckkomedier så är det mycket illa. Alla kan se Ghostbustersfilmerna, alla måste se Ghostbustersfilmerna. Om det en dag kommer en tredje film, vilket det ser ut att göra, så ska dina barn ha sett dessa två, annars... Ja, jag vet inte, annars blir det ju bara fel :)
För er son inte känner till dessa filmer så handlar de om fyra vetenskapsmän i New York City som med hjälp av högteknologisk utrustning utrotar spöken och andra övernaturliga varelser.

Lady in White - En ung pojke blir inlåst i skolan på Halloween, och får där se vålnaden av en flicka som mördats där. Snart blir han förföljd av den okände mördaren. Detta är enligt mig inte så otäckt som det låter utan är en rätt okej dramaskräck från 1988 för hela familjen. Klart sevärd!

The Hole - Såg att jag mest hade nämnt filmer från före 2000-talet så här kommer en som är lite mer färsk och som dessutom är något så sällsynt som en skräckfilm som är gjord för ungdomar, regisserad av Joe Dante som gav oss de fantastiska Gremlins-filmerna. Denna film från 2009 handlar om familjen Thompson som består av mamma Susan och hennes söner Dane 17 och Lukas 10 som flyttar från New York till en mindre stad. En dag när mamma Susan är på jobbet så hittar bröderna en mysitsk golvlucka i källaren, luckan är reglad med väldigt många lås vilket lär betyda att den inte under några omständigheter ska öppnas. Så, vad tror ni själva att bröderna gör? hehe...





















Säkert finns det många flera filmer än dessa att se med hela familjen, men dessa är de jag kan komma på just nu som både är bra och lämpade för alla i familjen.

Om jag känner till oss Svenssons rätt så väljer vi nog att se den nyaste filmen av alla dessa tips, vilket är ett mycket bra val. Skippa Melodifestivalen och Se The Hole istället!

/Markus

torsdag 8 mars 2012

En docka vid namn "Letta-me-out"

Nu just vid skrivande stund är undertecknad oerhört uppspelt i en sorts skräckblandad förtjusning då jag hittat något som jag så länge letat efter. I somras satt jag och letade på google efter en hemsökt docka jag hade sett i ett tv-program under 90-talet, om jag inte minns fel så var det på trean och hette Mirakel... Nånting... hur som helst så hette denna brittiska serie "Mysteries, Magic and Miracles" och i ett avsnitt så handlade det om en riktigt ruskig gammal docka som verkligen fastnade hos mig, killen som fullkomligt älskar spöken och skräck.
När jag i början av juli förra året satt och sökte efter denna skräckdocka så fick jag söka mycket länge då jag ju inte riktigt visste vad jag sökte efter. Vad ska man använda för sökord liksom? "Haunted doll"? Med tanke på att det finns flera typer av dockor så blev ju inte saken lättare, jag kom ju inte ihåg så mycket mer än att den hade en stor näsa och att den var skitläskig...
"Freaking scary doll with big nose"? Njae, ingen vettig träff där heller...
Jag sökte såklart genom tv-programmet men det gav tyvärr inga träffar. Istället så hittade jag en annan docka vid namn Robert som även han var bra ruskig.

Idag bestämde jag mig för att återuppta jakten efter denna docka och hittade tillslut dockan på youtube när jag sökte "haunted puppet". På sidan två fanns där överst ett bekant dockansikte!

Så vad är det då för läbbig docka det handlar om då? Jo, en docka i Australien som i olika tidsskrifter kallats för "Nightmare Doll" och "Demon doll from Hell". Själv kan jag, efter att ha läst om dockan tycka att dessa rubriker är aningen överdrivna. Det här är berättelsen om Kerry Walton och hans vän Letta me Out:


Kerry Walton växte upp i staden Wagga Wagga i New South Wales, Australien. Barndomshemmet låg skymt av stora höga träd vilket gjorde att huset fick en kuslig atmosfär. Kerry och hans kamrater brukade skrämma upp varandra med läskiga spökhistorier kopplade till huset. En av dessa berättelser handlade om en gammal gubbe som bodde i huset tidigare som i livet efter detta gick omkring med en säck full med människoskallar. Denna spökhistoria var helt påhittad men gjorde ändå att Kerry aldrig kunde känna sig helt trygg.

1972 när Kerry var 23 år gammal så bestämde han sig för att trotsa sina rädslor en gång för alla. Han ville undersöka vad som fanns under husets krypgrund. Han tog med sig en fiklampa och kröp genom damm och spindelväv och såg först inget mer än just damm och spindelväv men snart fick han se något som han aldrig skulle komma att glömma. Där i mörkret riktade han sin fiklampa mot något som i mörkret såg ut som en mumifierad liten pojke med stora vidöppna ögon och en hånfullt leende. Kerry hade aldrig var mer rädd och om varelsen hade rört på sig så hade han dött av skräck under huset och ingen skulle någonsin hitta mig.

När chocken hade lagt sig kröp Kerry in för att kolla närmare på detta vidunder som han i sitt logiska tänkande förstod att det såklart inte var en mumie utan mer en docka av något slag. När han skulle plocka upp dockan så föll dess kläder sönder som damm i hans händer vilket gjorde att han förstod att denna docka måste ha legat där sedan urminnes tider.

Allt kändes betydligt bättre när han kom ut i dagsljuset med sin nyfunne vän. Det var under bilresan tillbaks till Brisbane där han numera bodde som träfiguren kom att få sitt namn. Kerry hade lagt dockan i en säck och hans bror påstod att säcken rörde på sig. Brodern kallade figuren skämtsamt för ”Letta me Out” (låter som ”Let me out vilket betyder ”släpp ut mig”) och detta namn kom att fastna, Kerry Walton hade funnit en ny vän vid namn ”Letta me Out”.

När Kerrys familj fick möta Letta så var de aningen skeptiska då de upplevde dockan som aningen kuslig på flera sätt och vis. Kerrys hund Randolph som annars var en mycket lugn hund blev som förbytt när han fick möta Letta och började skälla och upplevdes som märkbart hotad av dockan. Kerrys fru Evelyn och vänner till familjen berättade hur de upplevde att Lettas ögon följde varje steg de tog. Kerrys barn gillade att leka med dockan men var livrädda för den om nätterna vilket gjorde att Kerry blev tvungen att gömma undan Letta me Out.
Kerry Walton och Letta-me-Out
I ett år låg dockan undangömd i ett förrådsutrymme då Kerry en dag tog den med sig på en resa till Sidney för att visa den för NCW State Museum. Experterna blev mycket intresserade av denna ca 80 cm långa träfigur. De berättade att detta med all säkerhet var en docka gjord av en zigensk dockmakare för omkring 200 år sedan. Förmodligen var den gjord i Rumänien eller någon av de närliggande länderna men hade nog aldrig använts som marionett-docka då den saknade fästen för trådar. Dockans hår var gjort av riktigt människohår vilket är lite småläskigt, vad som är mindre småläskigt är att om man öppnar dockans huvud så finns där något som ska föreställa en hjärna vilket påminner om hopknycklat tidningspapper.

Varför skapade man då en docka som såg ut på detta egendomliga sätt? Museiexperterna berättade att zigenare för ca 200 år sedan involverade sig väldigt mycket med det ockulta och att de på den tiden trodde starkt på reinkarnation vilket i detta fall innebar att en avliden persons själ kunde överta dockan för att således alltid kunna stanna i vår Värld.

Kerry hade för tillfället lite ekonomiska bekymmer och såg nu att han hade chansen att kunna sälja dockan till en samlare för en skaplig summa pengar. Han satte ut annons, fick snart svar och han åkte till köparens bostad men när han skulle ta ut dockan ur bilen så kände han hur det bara tog stopp. Han drabbades av en känsla som helt enkelt inte gick att förklara. Han kunde inte lämna ifrån sig dockan. Han kunde inte ens förmå sig att ta den ut ur bilen. Det gick ändå rätt bra för Kerry trots allt då lokal-tv fick upp ögonen för den egendomliga dockan som för media var intressant både pga. sin historia men främst för att dockan var så ofantligt läskig på alla sätt och vis.

Kerry skulle tillsammans med Letta-me-Out få vara med i en dagtids-talkshow där även ett medium skulle komma att närvara. Inför showen skulle Kerry träffa mediet på dennes kontor. Mediet berättar om mötet: "När dockan kom till mitt kontor föll en tavla omedelbart ner från väggen och klockan stannade. När det var dags att filma och kamerateamet hade organiserat sig så placerade jag dockan i mitt knä och snart så började dockans huvud att röra sig. Man kunde höra det knarrande ljudet från dockan när den sakta vände sitt huvud mot kameran. En av de närvarande fotograferna blev likblek i ansiktet och flydde ut bakvägen. Hela evenemanget sändes till tusentals tittare.”

Mediet berättade vad han fick för information av den gamla dockan:
"När jag lyssnade på dockan, upptäckte jag en själ av en sex-årig pojke fångad i trädockan. Barnet hade drunknat under en storm i ett isolerat område i Rumänien. Hans far, överväldigad av sorg, formade en träfigur i beredskap för en ceremoni i syfte att överföra pojkens själ i dockan. Barnet har suttit fängslad i århundraden. Han är förvirrad och rädd”. Mediet berättade också att dockan kom till Australien med en invandrare och efter olika händelser kom den att förvaras under ett hus."
En amerikansk tidning skrev en artikel om dockan och vad mediet hade avslöjat. I och med detta så reste en grupp amerikanska ”paranormal-utredare” till Australien för att genomföra en seans och även de fick samma information från den gamla dockan. Amerikanerna berättade för Kerry att han aldrig skulle kunna bli av med dockan.

Kerry berättar: "Vid visa tillfällen har jag med egna ögon sett hur dockan rör sig. Under en längre period hade jag honom sittande i en gammal gungstol på övervåningen och då har jag vid flera tillfällen upplevt att hans armar och ben rör på sig”


Walton hustru Evelyn berättar hur hon upplever att dockan har en förmåga att visa olika sinnesstämningar. "Vissa dagar jag besöker honom och han ser väldigt ledsen ut, andra dagar verkar han glad och leende. Jag vet att det låter konstigt, men han verkar faktiskt ändra sina ansiktsuttryck."
När jag nu känner mig lite mer upplyst så tycker jag att det är mycket orättvist att kalla denna docka för ond eller att den ska vara från "helvetet" då den, enligt vad som sägs, ska vara hemsökt av en sexårig pojke som en gång för längesedan drunknade och som numera är inkapslad i en gammal docka med ett ganska otäckt yttre. Det hade kanske varit bättre att vara ett vanligt spöke i detta fall? Kanske vore det en fin idé att låta denna pojke få gå in i ljuset?
/Markus

Här är klippet som jag hittade på youtube:

lördag 3 mars 2012

skräckfilmsspöken

Jag är lite kluven när det gäller spöken i skräckfilmer. Jag vet ju att det allra bästa är om vi får veta så lite som möjligt filmens spöken som möjligt. Får vi veta allt om dessa i filmen så dör ju hela mystiken. Ta till exempel spökpojken i Insidious från 2010. Vi vet ju inte ett jota om grabben som springer runt och leker kurragömma med mamman som håller på att skrämmas ihjäl, om vi däremot skulle få veta vem han är, hur han dog och varför han spökar så skulle det kanske inte alls bli lika otäckt:

En grej som många verkar ha missat är att man ju faktiskt kan se grabben strax innan hon ser honom ifrån fönstret. När hon är påväg ut med soporna så kan man nämligen se honom stå där vänd in mot väggen till vänster när mamman slänger ett plagg i tvättkorgen. Lite coolt va? I den här filmen finns ju betydligt fler och läskigare spöken och det spöke som är bland de mest otäcka är nog den gamla damen. Det enda vi får veta om damen är att hon är hemsk som en parasit... Men jag vill veta mer!!! Vem var hon? Varför verkar hon vara så ond? Lite mer får vi dock veta om den glada 50-talsfamiljen, inte pga att det berättas med ord utan mer att de själva spelar upp kusliga scener för oss. Se filmen så kommer ni att fatta vad jag menar. För oss som gillade filmen och bara kände hur ni ville ha mer så kan jag glädja er med att en uppföljare är planerad till 2013 med samma regissör James Wan. Enligt vad som sägs så kommer vi få återse de supernördiga spökjägarna Specs och Tucker.
 
Om man tittar på många spökskräckisar så får man i många fall veta det mesta om filmers spöken vilket iof i många fall är rent nödvändigt för filmernas handling. I Insidious är filmens spöken egentligen bara bifigurer som inkräktar i de levandes värld. Exempel på spökskräckisar som är sjukt bra trots att de har spöken med bakgrundshistoria är The Others, The Ring och The Grudge där ju spökena själva är viktiga biroller.

De flesta av oss gillar nog Sjätte Sinnet som numera blivit lite av en klassiker. I denna film får vi möta ett flertal spöken som vi får veta mycket lite om vilket likt Insidious skapar mystik. Dock får vi ändå veta rätt mycket om de flesta spökena i filmen då deras scener förtäljer det mesta, exempelvis sjuttiotals-grabben med skotthål i bakhuvudet som säger att han vet var hans pappa har gömt sin pistol. Det vore intressant om M. Night Shyamalan hade gjort samma film men att spökena bara hade uppenbarat sig  genom att bara vara otäcka i största allmänhet. Tänk er att Cole börjar ana oråd, det börjar bli kallt i rummet och han vet att han snart kommer att möta ett desperat spöke med okänd bakgrund... Awesome! :)

I en del filmer får vi inte veta ett skvatt om spökena och vi får ej heller se dem, exempel på såna filmer är The Blair Witch Project och Paranormal Activity. Att inte kunna se vad som lurar i mörkret är i många fall helt genialiskt i en skräckfilm.

Ghostbusters från 1984 är vissrligen ingen skräckfilm, men innehåller många spöken som vi aldrig får lära känna, däribland det första spöket vi får möta, bibliotikarien som svävar omkring inne i New York Public Library och ställer till oreda. Vad får vi veta om henne? Just det, ingenting vilket inte heller är nödvändigt, men visst vore det spännande att få veta mer om denna stränga bibliotikarie?
  

En film som innehåller spöken utan tydliga bakgrundshistorier är Thirteen Ghosts, men dessa osaliga andars bakgrund och öden har jag ju redan berättat om, så blev det med den filmens mystik...

/Markus









torsdag 1 mars 2012

Julias spökhistoria

Här kommer nu en spökhistoria från den fantastiska fantasins värld. Jag blev fick i ett mail en spökhistoria från Julia 12 år i Stockholm som återberättade en spökhistoria som en kompis till henne hade berättat med inspiration av det faktum att Julia bor i närheten av ett gammalt mentalsjukhus. Vad som gjorde detta ännu mer intressant och roligt var att jag fick bygga på lite som jag ville för att göra berättelsen mer läskig. Julia och hennes kompis verkar vara minst lika spökhistorie-och skräckfilmsälskande som jag var när jag var i samma ålder vilket jag tycker är mycket förtjusande. Här kommer Julias spökhistoria:
/Markus

En kompis berättade en spökhistoria för mig som gjorde mig jätterädd. Just för att jag bor i närheten av ett gammalt mentalsjukhus så skrämde kompisen upp mig med denna spökis:
En kväll satt fyra kompisar hemma hos Sebastian och spelade tv-spel. Grabbarna spelade i lag, Sebastian och Linus mot Tomek och Louis. Tidigare hade killarna pratat och skrämt upp varandra angående en ödelagd byggnad som låg inte så lång bort från Sebastians hus. Denna kåk sades vara ett gammalt nedlagt mentalsjukhus och denna kväll hade de slagit vad om att de två som förlorade spelet skulle få gå in i den kusliga gamla byggnaden och spendera en hel timme där utan tillgång till vare sig mobiltelefon eller ficklampa. Tomek och Louis blev de olycksaliga grabbarna som förlorade spelet och de knallade bort till huset tillsammans. Med tveksamma steg gick Tomek och Louis upp för trappan till till huset medan Sebastian och Linus stod på ett bedrägligt avstånd och kände sig lättade men att de nog kände att det var lite synd om deras kompisar.

Huset var ju såklart reglat och igenbommat för obehöriga, men för dessa tolvåriga grabbar var det inget problem att ta sig igenom via den ruttna ytterdörren som numera hade blivit söndertrasad eller kanske söndersparkad av kvarterets nyfikna ungdomar som använder huset till en plats där de kan tjuvröka.

Killarna hade varit i huset tidigare, dock under dagtid och hade trots detta ändå känt kalla kårar längs ryggraden. Nu var det annorlunda då klockan var efter åtta på en vinterkväll, det enda som lyste upp huset för dem var gatlyktorna utanför. Sebastians brorsa viste att grabbarna brukade vara i huset ibland och hade varnat dem att absolut inte gå upp på övervåningen då golvet kunde rasa in vid minsta lilla belastning. Detta tog grabbarna på allvar då det första man såg när man kom in i huset var ett stort hål i taket.

Tomek och Louis kände en skräckblandad förtjusning över sin situation då de älskade skräckfilmer och de ville utforska mer av huset men kände ändå att det skulle vara tryggare att göra detta under dagtid. De satta sig mitt emot varandra på golvet i korridoren och pratade om tv-spel, detta för att undvika att skrämma upp sig själva. En timme brukade ju gå ganska fort när pojkarna snackade om tv-och dataspel.

Korridoren var ganska lång och bestod av ett 15-tal rum på sidorna, lite som på ett sjukhus, därav ryktet om att huset en gång hade varit ett mentalsjukhus. De flesta av dessa dörrar var låsta och de som inte var det stod tomma. Här satt pojkarna nu och snackade om World of Worldcraft och annat då de plötsligt hörde ett knarrande ljud. En av dörrarna öppnades sakta. Pojkarna tystnade och efter en stund reste de sig för att se efter vad som stod på.

Inne i rummet fanns endast en väldigt omodern rullstol som stod parkerad mot det sönderslagna fönstret. Allt verkade vara i sin ordning. Att dörren öppnade sig var visserligen kusligt, men kunde förklaras med att det gamla huset lutade en aning och att de flesta dörrarna höll på att falla samman. Pojkarna tittade länge på den underliga gamla rullstolen. Det var en sådan rullstol de hade sett i filmer som utspelade sig på farfars fars tid. Plötsligt märkte de att den sakta började rulla emot dem. Först trodde de att det var en synvilla man får när man tittat alldeles för länge på ett föremål, men plötsligt ökade rullstolen farten som om den ville attackera de inkräktande pojkarna.

Tomek och Louis sprang vettskrämda ut i korridoren och låste in sig i badrummet som låg längre bort i korridoren. Pojkarna stod där inne på det månskensupplysta badrummet och vågade knappt andas. Där utanför var det nu alldeles tyst och det kändes som att det säkert inte var långt kvar innan de fick komma ut. Plötsligt hördes ett kraftigt bankande på ytterdörren och en röst som ropade:

– Nu är det bara tjugofem minuter kvar grabbar!

Det var Sebastians röst som följdes av hånfulla skratt från pojkarna där utanför. Tomek och Louis kände en viss lättnad. De kände sig nu så pass modiga att de vågade gå ut ur badrummet. Louis vred om låset och höll nästan på att drabbas av panik då det först inte gick att låsa upp. När han tillslut fick upp dörren skrämdes pojkarna av en våldsam smäll som kom inifrån badrummet. Det var den skitiga gamla badrumspegeln som hade spruckit och överallt låg glassplitter och mitt i detta kaos hörde de plötsligt steg som verkade komma från övervåningen.

Det lät precis som att någon gick där uppe. Pojkarna tittade upp i taket för att se om de såg någon men där var det alldeles mörkt. Efter ett tag lät det som att det var flera personer som gick runt där uppe och snart kunde de även höra hur någon gick ner för trappan med tunga steg. Louis och Tomek tittade skräckslagna på trappan för att se vem de skulle komma att möta, men ingen människa syntes till, däremot kunde de fortfarande höra steg i trappan.

Under tiden som Tomek och Louis hade sitt livs skräckupplevelse så kände killarna därutanför att de ville spela sina kompisar ett spratt genom att bomma igen ytterdörren helt så att killarna där inne skulle tro att de var helt inlåsta. Självklart skulle de ju öppna ändå tillslut, helt skoningslösa kunde de ju inte vara mot sina kompisar då de säkert vid ett annat tillfälle skulle få igen sju gånger värre.

Sebastian låtsades spika igen dörren och sade sedan:

- Nä grabbar, nu lär vi gå hem, vi kommer och släpper ut er i morgon… Kanske!

Tomek och Louis hade nästan helt tappat fattningen och klarade inte av att svara på sina kompisars upptåg då de var paralyserade av skräck.

Huset verkade nu ha vaknat till liv och det hördes ljud ifrån alla håll. Kranen till det rostiga gamla badkaret började spola vatten och fylla upp badkaret med skitigt gammalt vatten som mest såg ut som blod. Pojkarna som kände en sådan panik som de aldrig hade känt tidigare sprang mot ytterdörren som ju faktiskt inte alls var igenspikad. Pojkarna tog sig ut utan problem genom den sönderruttnade ytterdörren och de båda ramlade ner för trappan och gjorde illa sig rätt ordentligt. Därutanför stod Sebastian och Linus som inte förstod vad det var för fel på sina kompisar, nog för att de skulle bli rädda, men inte på detta sätt.

Dagen efter fick pojkarna prata med polisen då någon hade sett dem vid huset. Det blev svårt för pojkarna att förklara allt krossat glas vilket ledde till utegångsförbud till dem alla samt indragen månadspeng tills de betalt av för skadegörelsen. Sen den dagen har ingen av killarna besökt huset, de har till och med vid flera tillfällen gått omvägar för att slippa passera det.

Julia 12 år Stockholm