Leta i den här bloggen

tisdag 28 mars 2017

På bussen på väg hem från jobbet

Här har vi en berättelse från en tonårstjej i Sydafrika som berättar en ruskig bussresa.

/Markus
Detta är en händelse som jag och min kusin var med om en kväll när vi var på väg hem från jobbet.

Vi arbetade i en butik med samma arbetstider så vi åkte alltid buss tillsammans till och från jobbet.

En kväll när vi hade gått av vårat arbetsskift så tog vi som vanligt bussen hem. Vi tog sätet bakom en kvinna. Vi satt där och pratade om dagen samtidigt som vi kollade våra telefoner för att komma ikapp i sociala medier. Vi började närma oss våran hållplats när min kusin plötsligt puffade till mig. Han såg skärrad ut. Han viskade åt mig att kolla i fönsterrutan som reflekterade kvinnan som satt framför oss. Reflektionen av damen stämde inte överens med hur hon såg ut.

Jag minns tydligt att hon var ljusare i hyn och hade rakt brunt hår. Reflektionen i fönsterrutan hade blont hår som var flätat och hennes hy var mörkare. För att inte tala om att hon hade ett läskigt ansikte, lite som en zombie... Tack och lov hade bussen stannat och vi skulle kliva av och vi båda sprang så fort vi kunde och ville inte stanna för att se vad det var. 

Detta är något som vi ofta brukar berätta om och vi har aldrig lyckats få en vettig förklaring på vad vi hade sett på bussen den dagen. Det var ljust i bussen så vi såg båda samma sak klart och tydligt.

Antagligen var det ett spöke eller annat väsen som hade suttit i sätet framför oss.

/Rajine, Sydafrika

söndag 12 mars 2017

Lemon Tree Passage

    Lemon Tree Passage är en förort som är separerad från närliggande Bulls Island i New South Wales, Australien, som ligger vid slutet av Tilligerry-halvön och omges av Port Stephens vatten. Området är en fristad för koalor på grund av de täta skogarna. Staden har en liten småbåtshamn och är känt för sin ostronodling.


    Lemon Tree Passage är även känt för en vandringsmyt om spöket av en avliden motorcyklist som visar sig i backspegeln för fortkörande bilister.

    Legenden har funnits i flera decennier men har fått fart under de 
    senaste åren tack vare Youtube där flera personer har postat sina mobiltelefons-filmade klipp på det berömda spöket. 

    En film om legenden är Lemon Tree Passage även under titeln Death Passage från 2015 som kommer på DVD i mars.

    I filmen får ett gäng unga amerikanska turister kännedom om vandringsmyten och bestämmer sig för att utforska. Efter att ha kört med rasande fart nedför den avlägsna vägen omgiven av tät skog, vänder deras lek till terror då de en efter en börjar försvinna. Långt bort från sina trygga hem hamnar de i klorna på en kraft mycket mer ond än vad de kunnat föreställa sig.

    /Markus

    tisdag 7 mars 2017

    Pojken i min pojkväns hus

    Här kommer en spökhistoria jag hittat på nätet som en ung kvinna i USA berättar.

    /Markus
    Jag hade aldrig haft några övernaturliga upplevelser, eller kanske jag hade det utan att jag hade lagt märke till dem, men för ett antal år sedan så tror jag att jag var med om en paranormal upplevelse. Innan jag börjar berätta denna historia så vill jag berätta att jag lider av en sjukdom som ibland kan ge hallucinationer. Men då jag haft denna sjukdom under flera år så kan jag lätt skilja hallucinationer från verkligheten.

    Nu, till min berättelse. Jag var i Three Rivers, Michigan, och besökte min dåvarande pojkvän för andra gången. Vi hade varit i ett långdistansförhållande under ett par år och på grund av arbete och våra ekonomiska situationer så träffades vi bara en gång per år. 

    Jag hade varit där ett par dagar och satt och pratade med min pojkväns bror om spöken efter att jag hade sett ett tv-program om personers verkliga erfarenheter av spökerier och det fascinerade mig. Då berättade brodern att deras hus var väldigt gammalt liksom en hel del av de närliggande husen. Han berättade mig att en pojke som en gång hade bott i huset hade begått självmord på 70-talet. Chockad och nervös skrattade jag bort det då jag trodde att han bara drev med mig men han svor på att det var sant, att han även hade en kompis som hade hört pojken gå omkring. Huset var så gammalt och gnisslade så pass att man kunde höra alla gå runt och även berätta var de befann sig.

    Senare den kvällen låg jag i sängen med pojkvännen och gosade och vi började prata om spöken varpå han berättade samma sak som sin bror, att en pojke hade begått självmord och att man ibland kunde höra honom gå omkring i hallen om nätterna. Jag blev överraskad och börjar bli riktigt rädd så jag kröp nära honom och somnade snart. 

    Det var nu som det började bli konstigt. Det kändes inte riktigt som att jag sov då jag såg två svarta skuggfigurer ståendes över mig. Jag kände att en av dem var pojken som min pojkvän och hans bror hade berättat om. Han var med en äldre man och den äldre mannen försökte visa honom något. Jag var förlamad av skräck, försökte att vakna upp, men ingenting hände. Den äldre mannen sträckte fram sin hand och satte den för mitt ansikte. Jag kunde fortfarande inte röra sig. Jag blev fylld av desperation och jag försökte väcka mig själv. 

    Jag kunde höra figurerna prata men kunde knappt höra vad de sa. När det svartnade för mig så flippade jag ur och vaknade Då kändes det som att någon stod vid dörren. Rädd som jag var gick jag ner. Jag var för rädd för att gå och lägga mig igen. Klockan var runt tre på morgonen. 

    Snart började jag höra någon springa omkring i korridorerna. Jag frös till, och visste inte vad jag skulle ta mig till. Alla andra låg och sov. I omkring tio minuter hörde jag fotsteg gå fram och tillbaka, fram och tillbaka för att sedan upphöra. Varje halvtimme efter det skulle jag hör honom gå omkring. Ett par timmar senare blev det tyst och jag hörde honom aldrig igen.

    Jag och min pojkvän gick igenom en svår tid och jag tror att den negativa energin aktiverade spökerier. Det var en verkligt skrämmande upplevelse. Min medicin reglerades vid tidpunkten och när jag pratade med min chef sade hon att gå på min magkänsla. Min magkänsla säger att den drömmen inte var en dröm. Jag tror inte att pojken själv var en ond ande, för han har aldrig skadat mig. Men när det kommer till den andra skuggfiguren så är jag inte helt säker...

    /tdmeyer