Leta i den här bloggen

lördag 25 januari 2014

Ny TV-serie! When Ghosts Attack!

Nu var det ett tag sedan jag kom över en riktigt bra tv-serie om spökerier. När jag lägger mig och ska sova om kvällarna så brukar jag ha min mobil med mig där jag, via Youtube och andra sidor, letar efter spökhistorier, skräckfilmer, eller tv-serier. 

Härom dagen hittade jag en mycket bra tv-serie från den amerikanska tv-kanalen Destination America vilket är samma kanal som sänder de nya säsongerna av A Haunting (säsong 5 & 6). Deras nya serie är i samma anda om inte ännu bättre! Privatpersoner berättar om sina upplevelser vilka i sin tur berättas med hjälp av skådespelare. Vad som är intressant med denna tv-serie hör man på titeln "When Ghosts Attack!" dvs att det är spökerier av de mer extrema slagen. Vad som också är bra är att vi slipper den fåniga och överdrivna berättarrösten.

Här har ni första avsnittet! Kolla kanalen, där finns fler avsnitt! 

/Markus

måndag 20 januari 2014

Huvudduken

Det sägs ibland att spöken, eller rättare sagt gengångare, har något syfte med att visa sig för sina anhöriga. De vill något, vill kanske ha något utfört eller peka på något fel som blivit begånget. Det är dock inte alla som vågar fråga gengångaren om syftet med besöket. 

I boken "Möten med de döda" av Solveig Almqvist berättas om en gumma som runt 1915 bodde på en bondgård med sin försupne son August. Eftersom August ofta var ute och rumlade satt modern mycket ensam hemma i gården. En midsommarnatt var sonen ute hela natten, och när han på midsommardagens morgon kom hem hade modern försvunnit. 

Sonen hämtade folk till hjälp och man började söka efter modern. I en sjö i gårdens omedelbara närhet hittades den gamlas huvudduk, men gumman själv hittades inte- inte då. Först en vecka senare flöt liket efter henne upp och hon kunde begravas. På hösten noterade Augusts bekanta att han hade slutat att sova hemma på gården. I stället övernattade han ständigt i sin brors stall och lämnade det tidigt på morgnarna. Ingen kom sig dock för med att fråga honom varför han inte sov hemma. 

En söndagskväll när August hade supit ihop med en kamrat erbjöd sig denne att följa honom hem, och när de hemma i gården satt vid bordet såg plötsligt kamraten den döda modern sitta bakom Augusts stol, iförd samma huvudduk som hon burit när hon drunknat. Kamraten blev förskräckt, men när han gick ville August följa med. Kamraten berättade vad han sett och August svarade att modern varje kväll kommit att sitta vid bordet, fast i vanliga fall mitt emot honom. det var därför han aldrig ville sova hemma längre- han var rädd för vålnaden och vågade inte fråga vad modern ville med besöket. 

Några år senare hängde sig August och man sa i byn att det kom sig av att modern aldrig ville lämna honom ifred.

söndag 19 januari 2014

Skinned Tom

Skinned Tom (flådda Tom) är en "urban legend" från östra Tennessees landsbygd.

Tom var en snygg kille som gillade damerna. När han hade dejtat alla singelflickor i området började han se sig om efter en tjej i nästa stad. Han lyckades hitta en kvinna som han förälskade sig i - utan att veta att hon var gift . Så småningom fick hennes man fick nys om vad som pågick och svor hämnd. Han sa till sin fru att han var på väg bort från staden över helgen men istället gömde han sig i skogen bakom huset. Precis som han kunde ana så dök Tom upp för att ta damen ut på dejt. Mannen följde dem till den närliggande Kärleksstigen.

Tom och kvinnan hade det trevligt tillsammans i Toms bil när plötsligt Toms bildörr öppnades och han möttes av en stor arg karl med en jaktkniv i handen.

"Åh nej!"Det är min man!" Skrek kvinnan.

"Just det , din otrogna @#%&*!" skrek mannen. "Och jag ska lära dig en läxa som du aldrig kommer att glömma!" Han drog henne från Tom och körde kniven i hennes mage en gång, och kastade henne åt sidan. Sedan vände han tillbaka till Tom med ett galet hånflin.

"Gör mig inte illa! Jag svär, jag visste inte att hon var gift!" Vädjade den skräckslagna Tom. Men mammen lysnade inte utan drog Tom ur bilen och flådde honom levande med sin jaktkniv. Sedan åkte han in till staden där han angav sig själv till polisen.
När polisen kom till brottsplatsen fann de kvinnan, som mirakulöst fortfarande levde. Men Tom var spårlöst försvunnen.  

Det sägs att han fortfarande hänger runt kärleksstigen där han väntar på att fånga ett par och "lära" dem samma läxa som hans flickväns make lärde honom. Han har beskrivits som ett blodigt skelett i 20-talskläder, bärande på kniven han själv flåddes med. Alla tonåringar i området har vuxit upp med talesättet: "Gå inte till kärleksstigen om du inte vill bli Skinned Toms nästa offer!"

/Markus

söndag 12 januari 2014

Anckarströms vapen

Jacob Johan Anckarström föddes den 11 maj 1762 på Lindö gård, Vallentuna socken i Uppland. Han
var son till överstelöjtnanten Jacob Johan Anckarström d.ä. och Hedvig Ulrika Drufva Anckarström, och inledde sin bana som militär, tog avsked med kaptens grad år 1783, ägnade sig därefter åt lantbruk och penningutlåning. Gift år 1783 med Gustaviana Elisabet Löwen. För er som inte känner igen namnet så ska jag berätta för er att Anckarström var den som sköt Gustav III på den ökända maskeradbalen på Operan.

Hans straff beskrevs enligt följande:

"jämte förlust av gods och ära även skall mista högra handen, halshuggas och steglas, sedan han likväl förut till straffets skärpande tre dagar å rad på särskilda stadens torg stått två timmar i halsjärn på schavott och därpå av bödeln med fem par spö blivit hudstruken".

Den 29-åriga Jacob Johan Anckarström blev avrättad den 27e april 1792. Några dygn efter avrättningen påstås Gustaf Ulrik Silfversparre ha låtit sina betjänter i nattens mörker gräva upp Anckarströms kvarlevor från galgbacken för att föras på kärra till Silfversparres herrgård Nävekvarn, där dessa begravdes i trädgården. 

Denna legend har givit upphov till spökhistorier kopplade till Anckarström. I Åke Ohlmarks bok "Slottsspöken" från 1973 berättas det om Jacob Johan Anckarströms hand som, förtorkad och brun med svarta naglar, kravlar omkring på Lindö säteri likt en vidrig spindel. Det var denna hand som hållit i pistolen som dödade kung Gustaf III.

På Operan hittade polisen vapnen som mördaren kastat ifrån sig. Ett par flintlåspistoler och en kniv som ha. Mördaren tänkte hugga kungen ifall han missade med skottet. Den andra pistolen tänkte han skjuta sig själv med efter attentatet. En vapensmed i Stockholm kände igen pistolerna och spåren ledde till kaptenen Jacob Johan Anckarström. Dessa vapen samt Anckarströms mask finns att beskåda på Livrustkammaren som är ett museum beläget vid Slottsbacken i källaren under Kungliga slottet i Stockholm. Här finns även Gustav III:s maskeraddräkt som han hade på sig då han blev skjuten.

Det fanns en man som arbetade på Livrustkammaren var landsantikvarien Egil Lönnbergs som berättat om en rad märkliga historier som han har fått erfara under sin karriär. En av dem berör den tid han då han tjänstgjorde på Livrustkammaren. Han hade hört gamla vaktmästare varna de yngre biträdena för att nattetid passera genom Livrustkammarens sal, då inte alltid allt sades gå rätt till där. Särskilt var montern med kungamördaren Jacob Johan Anckarströms pistoler, dolk och övriga föremål från den ominösa operamaskeraden 1792 i mycket dåligt rykte.

Lönnberg hade emellertid en kväll med ett angeläget arbete dröjt sig så länge kvar i sitt forskarrum att alla dörrar hunnit låsas och vaktpersonalen hade lämnat museet, varför enda möjligheten att komma ut var via Livrustkammaren och stora porten, vars lås i motsats till övriga ingångars kunde manövreras utan nyckel inifrån. Redan när han kom i närheten av den stora salen hörde han ett egendomligt slammer och buller där inifrån och blev glad då han trodde att där var någon kvar som höll på med en försenad städning. Klockan var över tolv eller däromkring. Men när han steg in i det väldiga rummet fanns inget ljus och ingen människa syntes till. Slamret hördes emellertid likafullt, och han kunde lokalisera det till Anckar-strömska montern. När han kvickt smet förbi i mörkret mot utgången, såg han genom det svaga skenet från lyktorna utanför hur pistolerna dansade kring inne i glasmontern och slog mot varandra och mot dolken utan att någon människa ju kunde hålla i vapnen. Hur han kom ut visste han knappt själv — men en sak visste han: att han för framtiden skulle se till att aldrig mer bli inlåst så att han så pass sent på dygnet i mörkret måste genom Livrustkammarens sal.

/Markus

tisdag 7 januari 2014

Waitomo Caves Hotel

För inte så längesen delade jag med mig av Guillermo del Toros spökupplevelser och nämnde då att jag, i nästkommande inlägg, skulle berätta om det hemsökta hotellet i Nya Zeeland där han övernattade. Bättre sent än aldrig kommer här nu en titt in på Waitomo Caves Hotel!

Waitomo Caves Hotel byggdes 1908 och är omtalat för att vara ett av de mest hemsökta hotellen på Nya Zeeland. I intervjun med del Toro så framgår det inte vilket rumm det var som han övernattade i mer än att det var det mest hemsökta rummet. I den Nya Zeeländska tv-serien Ghost Hunt så besöker programmets spökjägare detta hotell och då blir de visade till två rum som enligt hotellpersonalen är de två mest hemsökta, dessa är Room 31 aka "The Honeymoon suit" och Room 25. Kanske var det något av dessa rum som del Toro övernattade i.

Avsnittet av Ghost Hunt finns längst ner i inlägget.

Rapporterna om övernaturliga fenomen på hotellet är varierande och många, personalen berättat att paranormal aktivitet inte är begränsad till ett område av hotellet, utan förekommer på hela hotellet. Pianot i Balsalen har hörts spela av sig själv, dörrar öppnas och stängs av sig själva och en del har även berättat hur de sett blod droppa i badkaren. Personal och gäster har sett en man gå igenom stängda dörrar.

Det finns en legend som utspelade sig under 1800-talet på den plats där hotellet står idag. Dottern till en högt uppsatt Maorian (Nya Zeelands ursprungsbefolkning) blev förälskad i en brittisk soldat. En kväll när hon var på väg att besöka sin älskare så misstogs hon för en krigare och blev skjuten till döds. Hennes ande sägs hemsöka hotellets viktorianska flygel av hotellet där spökrummet "Honeymoon Suite" finns. Hon sägs även hålla till på vindsvåningen varifrån man kan höra hennes sorgsna suckande och stönande.

Ett annat känt spöke på hotellet är The ghost of Cat Alley. En "cat alley" är korridorer med mindre rum där personalen bodde, dessa rum finns i anslutning till köket och matsalen. På 1930-talet inträffade en tragisk olycka. En liten pojke lekte i köket där hans mor stod och arbetade. Pojken drog i en stor gryta med kokande vatten i. Hans mamma hann inte stoppa honom och han fick grytan över sig och dog omedelbart. Hans spöke sägs röra sig på den nedre våningen i hotellet där man ibland sägs kunna höra skrattet från ett litet barn trots att där inte finns några barn vid just dessa tillfällen. När det har varit gäster med barn på hotellet så är det inte helt ovanligt att dessa berättar att de blivit förföljda av en liten pojke... Hotellpersonalen kallar honom för Daniel.

Hotellet har flera hemsökta rum, men det rum som personalen inte tycker om att gå till är Rum 25. Här har personalen berättat att de kan känna starkt obehag, höra skrik och se hur föremål fyttar på sig för egen maskin. Jag är nu nästan säker, det var nog rum 25 som Guillermo del Toro övernattade i!

/Markus