Leta i den här bloggen

torsdag 20 februari 2014

Where's My Liver?

Jag kommer ihåg en spökhistoria som jag tror jag känner igen från boken "Gröna handen" som hette "Mormors lever" eller liknande och jag har länge försökt hitta denna. Nu har jag hittat en kanadensisk version av samma berättelse.

/Markus

Where's My Liver?

"Gå direkt till affären och håll inte på att tramsa runt," sade hans mor strängt när hon lämnade över pengarna. "Din fars chef kommer på middag ikväll och vi ska ha hans favoritmåltid med lever och lök. Det är viktigt att vi gör ett gott intryck, så köp hem den bästa levern de har."

"Jag ska, mamma," tjurade Tommy. Hans mor hade verkligen varit arg på honom sedan han kom hem med dåliga betyg från skolan. Tommy tog sin cykel från garaget och cyklade ner för gatan. Sedan såg han sin vän Chad. "Kom igen, Tommy!" ropade Chad. "Gänget ska spela baseball borta i parken, och vi behöver en kastare!"

Då Tommy älskade att spela baseball med gänget så glömde han såklart genast bort sitt ärende så pojkarna drog iväg mot parken. När Tommys lag hade vunnit matchen hade det hunnit blivit mörkt och då kom Tommy ihåg vad han skulle göra. "Levern!" flämtade han. "Jag måste hinna till butiken!" 
Men alla butikerna var stängda. "Min mamma kommer att döda mig," flämtade han. Först mina dåliga betyg, och nu detta! Han skulle få evigt utegångsförbud. 

När han cyklade hem så passerade han kyrkogården och då fick han en idé. Det var en hemsk idé, men det skulle rädda honom från ett ännu mer hemskt öde som väntade honom om han kom hem utan en lever. Hans gammelfarbror hade dött för några dagar sedan och hade begravts på kyrkogården. Vilken skada skulle det göra för att ta bort den? Hans gammelfarbror behövde den ju inte längre.

Tommy skyndade hem så tyst han kunde och tog sin fars spade. Han återvände till kyrkogården och började gräva upp sin gammelfarbrors grav. 

Den kvällen kokade hans mor upp levern och lök och faderns chef njöt av måltiden och trivdes så bra att han inte begav sig hem förrän ganska sent. 

Tommy gick till sängs den kvällen och var mycket lättad att hade kommit undan. Han somnade nästan så fort hans huvud hamnade på kudden men vaknade snart med ett ryck av att han hörde en röst.

"Var är min lever?" Den spöklika rösten och fotsteg hörde komma upp för trappan där utanför. Tommy flämtade av rädsla och kastade sig under täcket och de tunga fotstegen hörde komma upp för trappan.

Duns... Duns... Duns... Stegen kom närmare tills de nådde Tommy dörr. "Vem har min lever? " frågade den en hemska rösten igen.

"Gå din väg. Gå iväg," viskade Tommy flera gånger. Hela hans kropp darrade av skräck då rösten återigen frågade: "Var är min lever? Vem har min lever?"

Ren terror gjorde honom plötsligt modig. Tommy kastade tillbaka täcket och såg då det skrumpna vita ansiktet av sin gammelfarbror precis ovanför honom. "Vi åt din lever!" Skrek han.
Från Steven Knudsen´s blog


"Jag vet att du gjorde det, Tommy," sa det ruttnande liket sakta och sträckte ut sina knotiga händer mot pojkens kropp. Tommy skrek.

Nästa morgon upptäckte Tommys föräldrar sin son liggandes död i huvudändan av sin säng. Hans lever hade blivit utsliten rätt ur hans kropp, men obduktionen visade att pojken redan hade dött av skräck innan hans lever hade tagits bort.

tisdag 18 februari 2014

Spökhistoria från nätet - The Little Girl Who Wasn't

Jag har hittat en spökhistoria på nätet som en amerikansk tjej har skrivit. Mycket nöje!

/Markus

The Little Girl Who Wasn't

Jag bodde i ett "hus från helvetet" i fyra år, från att jag var elva till nästan sexton. Det fanns hela tiden något som hände. Dörrar öppnades och stängdes av sig själv, röster, fotsteg m.m.. Ingenting som vi hade lagt fram fick ligga kvar utan flyttades av okänd kraft. Jag var ensam där en hel del eftersom båda mina föräldrar arbetade och jag var hela tiden livrädd. 

En av de mest otäcka företeelserna i huset var dock den lilla flickan i mitt badrum. Varje gång jag gick förbi mitt badrum (vilket var ganska ofta då det låg precis utanför mitt sovrum) Jag såg en liten flicka med blont lockigt hår och en rosenfärgad klänning. Hon bara stod där och stirrade och såg ut som från ett fotografi från 1905. Jag började hålla badrumsdörren stängd så jag kunde gå förbi utan att se henne, men hon var alltid där när jag öppnade den. När jag klev in och gick förbi henne, kunde jag inte se henne längre, men jag kunde känna hennes närvaro. Hon skrämde mig, men jag kände verkligen synd om henne för att hon var instängd där, precis som jag, men förmodligen för evigt.

Åren gick och saker i huset fortsatte att bli värre, hon började verka ... mörkare. Jag började känna som om hon egentligen inte var en liten flicka. Jag visste att det var något hemskt i huset och jag kände mig som att det var ett sätt för onda krafter att presentera denna sympatiska bild av flickan för mig. Sen började jag tänka att jag höll på att bli galen.

En dag, när jag var 14, hade en vän från utanför stan kommit för att bo hos mig i en vecka. Jag hade inte berättat för henne om huset eftersom jag inte trodde att hon skulle komma om jag gjorde det. Direkt efter att hon kom dit var vi i mitt rum och hon gick ut för att gå på toaletten. Ungefär en minut senare gick hon tillbaka in med en förbryllad blick och sa "Så det är en liten flicka i badrummet". "Uhm, jag, ja hon hänger där. Blont hår?" "Rosa klänning och lockigt hår?" "Ja.". "Du vet att det är inte riktigt en liten flicka, eller hur?" Jag spydde nästan. Jag var så lättad och livrädd och glad och redo att springa ut ur huset skrikande. Hon använde inte mitt badrum för resten av veckan och jag började använda den så lite som möjligt utan att irritera mina föräldrar som inte trodde på mig.

Så småningom flyttade vi ut och jag kunde inte ha varit lyckligare. Jag distanserade mig från det rent mentalt så mycket jag kunde . Sedan, när jag var 18, tog jag en annan vän på en resa för att hämta några saker jag hade kvar i huset (mina föräldrar inte hade lyckats sälja det, och skulle inte i ytterligare 5 år). Direkt när vi kom till huset så verkade min vän obekväm. När vi kom runt kröken på långa, branta uppfarten blev han alldeles vit i ansiktet. Jag frågade om något var på tok men han insisterade på att han var OK, så vi skred till verket. 

Efter en stund bad han om att få använda badrummet så jag visade honom till mitt gamla badrum. Efter 20 sekunder kom han springande tillbaka, kippade efter andan och smällde sovrumsdörren bakom sig. Han började babbla om en liten blond tjej som egentligen inte är en liten flicka. Plötsligt blev han alldeles tyst och såg mig i ögonen och sa med en allvarlig ton "Hon är inte glad. På dig . Du lämnade, och det skulle du inte göra". Vi kastade allt vad vi kunde få tag i två resor i min bil och åkte där ifrån i full fart .

/LadySparrow

onsdag 12 februari 2014

The Ridges - Hemsökt mentalsjukhus

Det fanns en tid då det fanns stora mentalsjukhus i alla delar av delstaten Ohio i USA. Mentalsjukhus fanns i Cleveland, Cincinnati, Columbus, Toledo, Akron, och Dayton. Southeastern Ohio's hospital byggdes i Athens, nära Ohio Universitys universitetsområde. Idag är detta mentalsjuhus det enda av mentalsjukhusen som fortfarande står i något som liknar originalskick är Athens Mental Health Center - även känd som The Ridges.

Under sin verksamhetstid, 1874 till 1993, behandlades en mängd olika patienter inklusive inbördeskrigets veteraner, barn och våldsbrottslingar som led av olika psykiska funktionshinder. Idag är byggnaden en del av Ohio University och house the Kennedy Museum of Art, ett auditorium och många kontor, klassrum och lagringsmöjligheter.

Margaret Schilling
Den 1:a december 1978 Försvann en kvinnlig patient vid namn Margaret Schilling från en av de aktiva avdelningarna på mentalsjukhuset. 42 dagar senare, den 12:e januari 1979, fann man hennes livlösa kropp i den övergivna översta våningen i avdelningen N. 20. Avdelningen användes tidigare för sjuka, smittsamma patienter men hade varit avstängd sen några år. En sökning gjordes när kvinnan försvann, men då denna avdelning var stängd så brydde man sig inte om att söka där.

En vaktmästare fann hennes kropp, livlös, kall och naken, hon hade varit död i flera veckor. Den officiella dödsorsaken var hjärtinfarkt, men varför är fortfarande ett mysterium. En fläck i form av en mänsklig figur kan fortfarande ses på golvet där hon dog. Det sägs att hennes ande kan ses stå och stirra från fönstret i rummet där hon tillbringade sina sista ögonblick. 

Flera personer har sagt sig höra en kvinnlig röst, märkliga ljussken, skuggfigurer och ljudet av gnisslande britsar. De som arbetar i byggnaden säger att de kan känna hennes närvaro. De ser henne ibland gå runt i korridorerna. Ibland har man sett klotter dyka upp på väggen, varav en innehöll budskapet "I was never crazy." vilket betyder "Jag var aldrig galen".

/Markus

söndag 9 februari 2014

The Greenbrier Ghost

En eftermiddag i Greenbrier County, West Virginia, januari 1897, skickade smeden Erasmus Shue, oftast kallad Edward, grannpojken hem till Sin fru, Elva, som han hade varit gift med i tre månader, för att fråga om hon behövde något från marknaden. När grannpojken kom genom ytterdörren av paret Shues timmerhus fann han Elvas livlösa kropp vid fotändan av trappan. Pojken stod en stund och tittade på kvinnan, han visste inte vad han skulle göra. Hennes kropp låg utsträckt rakt med benen ihop med ena armen vilandes över buken. Hennes huvud var vänt åt sidan.

Först trodde pojken att kvinnan helt enkelt sov på golvet. Han gick sakta fram till henne och sa nervöst "Mrs Shue?" När hon inte svarade fick pojken panik och sprang hem till sin mamma. Mamman tillkallade då läkaren och rättsläkaren George W. Knapp.

Det dröjde nästan en timme innan Knapp lyckades ta sig till platsen. Vid tiden läkaren kom, hade Mr Shue burit upp sin frus kropp till sovrummet på övervåningen och lagt henne på sängen. Han hade klätt liket själv, vilket var besynnerligt, eftersom detta traditionellt var en uppgift för de lokala kvinnorna att tvätta och förbereda kroppen för begravning. 

Huset där mordet ägde rum
Mr Shue hade klätt henne i en höghalsad klänning med en styv krage och placeratt en slöja över hennes ansikte. Mr Shue blev kvar i rummet när medan Dr Knapp undersökte kroppen och satt då med sin frusk huvud i sitt knä och grät. Av hänsyn till Makens sorg tänkte Dr Knapp att han skulle skynda på att undersöka kroppen och noterade då en del blåmärken på halsen. När Knapp försökte undersöka Elvas nacke och huvud lite närmare blev Mr Shue upprörd. Dr Knapp ville inte provocera honom mer, så han lämnade platsen. Han hade inte hittat något fel med de kroppsdelar han hade undersökt och hade också behandlar Elva några veckor innan, så han noterade dödsorsaken som "everlasting faint" (hjärtattack) och ändrade det sedan till "barnsängsfeber"

Elvas kropp fördes till hennes barndomshem i Little Sewell Mountain för begravning, men inte innan en bisarr begravning där hennes änkling agerade minst sagt oförutsägbart. Han var vid den öppna kistan, mixtrade med Elvas huvud och hals. Förutom kragen och slöjan som hon bar så  täckte han hennes huvud och hals med en halsduk. Det matchade inte hennes begravningsklänning, men Mr Shue insisterade på att det var hennes favorit och att hon skulle ha velat bli begravd i den. Han stöttade också hennes huvud upp, först med en kudde och sedan med en hoprullad trasa. Det var verkligen konstigt, men de flesta gäster såg det som hans sätt att ta sorgeprocessen då Mr Shue var allmänt omtyckt och betraktas utan misstankar av alla i stan.

Mary Jane Heaster
Alla gillade Mr Shue förutom Mary Jane Heaster, Elvas mor. Hon hade aldrig gillat Shue, och även utan bevis var hon övertygad om att han hade mördat hennes dotter. Om bara Elva kunde berätta för henne vad som hade hänt, tänkte hon. Hon bestämde sig för att be Elva att på något sätt komma tillbaka från de döda och avslöja sanningen om hennes död. Hon bad varje kväll i flera veckor. Till slut blev hennes böner besvarade.

Heaster hävdade att hennes dotter visat sig för henne i en dröm fyra nätter i rad för att berätta sin historia. Elvas spöke berättade för sin mamma att Shue misshandlade henne brutalt och en natt attackerade henne i ett raseri när han trodde att hon inte hade gjort något kött till hans middag. Han hade brutit hennes nacke, sade spöket som visade detta genom att vrida sitt huvud ett helt varv. Till sist vände spöket och försvann samtidigt som hon stirrade tillbaks på sin mamma.

Heaster gick till den lokala åklagaren John Preston och tillbringade eftermiddagen på hans kontor för att försöka få honom att återuppta ärendet. Trots att han säkert tyckte att hennes berättalse var en smula otrolig så började han ändå att kolla in i ärendet och började ställa frågor till folk runt i staden. Shues grannar och vänner berättade om mannens märkliga beteende på begravningen, och Dr Knapp medgav att hans undersökning var ofullständig.

Detta kom att bli tillräckligt nog för Preston att motivera en order på en komplett obduktion, och några dagar senare grävdes kroppen upp trots Shues invändningar. Knapp och två andra läkare gjorde då en grundlig undersökning. I en lokaltidning, The Pocahontas Times, berättades det senare "På halsen fanns det märken efter fingrar som visar att hon hade blivit strypt, luftstrupen hade krossats i en punkt i framsidan av halsen, nacken var ur led mellan den första och andra kotan."

Det var nu tydligt att Elvas död inte var naturlig, men det fanns inga bevis som pekade på mördaren, och inga vittnen. Men alla misstankar vändes, inte helt oväntat, mot "Edward" Shue.

Preston fortsatte att undersöka fallet och började titta in Mr Shues förflutna. Han fann då att Shue hade varit gift två gånger tidigare. Den första slutade i skilsmässa medan Shue var i fängelse för att ha stulit en häst. Denna kvinna berättade senare för polisen att Shue var extremt våldsam och slog henne ofta medan de var gifta. Hans andra äktenskap slutade efter bara åtta månader pga denna hustrus mystiska dödsfall. Mellan dessa äktenskap, då Mr Shue satt i fängelse så skröt han om att han planerade att gifta sig med sju kvinnor under sin livstid. Den förra frus mystiska död och Shue historia av övergrepp var indicier, men tillräckligt för Preston för att föra honom till rättegång.

Mary Jane Heaster var åklagarsidans huvudvittne, men Preston ville undvika frågan om hennes spöklika observationer, eftersom Elva berättelse som förmedlas av sin mor skulle ha invändningar mot sig som hörsägen av försvaret. Såklart kände Mr Shues advokat till detta och i hopp om att bevisa bevisen som opålitliga så frågade advokaten ut Heaster utförligt om spökets besök i ett korsförhör. 

Delstaten West Virginia har uppfört en historisk
markör nära kyrkogården där Zona Shue är begravd.
Taktiken misslyckades dock då Heaster vägrade att vackla med sin berättelse, trots intensiva påtryck av advokaten. Många människor i samhället verkade tro Heaster berättelse och Shue gjorde sig själv en otjänst då han tog ställning i sitt eget försvar då han vädjade till juryn att titta in i hans ansikte och sedan säga om han var skyldig. Juryn överlade för bara en timme och tio minuter innan de återvände med en fällande dom.

Erasmus "Edward" Shue dömdes till livstids fängelse på West Virginia State Penitentiary i Moundsville, men dog efter bara tre år. Han dog den 13 mars 1900, ett offer för en okänd epidemi, och begravdes i en omärkt grav i den lokala kyrkogården. Mrs Heaster tog aldrig tillbaka sin berättelse om hennes dotters ande och dog i september 1916.

/Markus

lördag 1 februari 2014

Kommande skräckfilmer 2014

Precis som tidigare år så kommer jag här med en rad intressanta spökskräckisar som kommer på vita duken under 2014! Det ser ut att kunna bli ett bra skräckfilmsår!

Oculus - En kvinna försöker rentvå sin bror, som dömdes för mordet på deras föräldrar, genom att försöka bevisa att brottet har begåtts av övernaturliga fenomen.



Repentance- En man söker hjälp hos en livsterapeut och förvandlar terapin till ett livsfarligt, psykologiskt spel när han börjar terrorisera terapeuten och hans familj med spirituella meddelanden.


Haunting of the Innocent - Tom och Brenda har det perfekta livet, men när Brenda blir våldsamt attackerad i deras hem, kastas deras perfekta liv in i kaos och rädsla.

The Woman in Black: Angel of Death - 40 år efter händelserna i The Woman in Black anländer en grupp barn som evakuerades från andra världskrigets London till Eel Marsh House.

Trailer finns inte tillgänglig.
Haunt - En tillbakadragen tonåring blir vän med sin nya granne och tillsammans utforskar de huset hans familj nyligen köpt, utan att veta att det är hemsökt.


The Quiet Ones - En fysikprofessor sammanför ett team för att hjälpa till att skapa en poltergeist.



2 Bedroom 1 Bath - Ett ungt par flyttar in i vad som verkar vara det perfekta hemmet. Men när de upptäcker att de snart kommer att bli föräldrar, börjar saker och ting att falla sönder. Rachel hemsöks av ett spöke i en röd klänning, medan Kevin drabbas av skrämmande mardrömmar.




A House Is Not a Home - Ben och Linda Williams flyttar in i ett drömhus i ett sista desperat försök att rädda sin oroliga äktenskap. Deras liv i huset tar en övernaturlig och olycksbådande vändning. Ben och hans familj flyr för sina liv, men det är för sent.



Dark Summer - En 17-årig kille är under husarrest över sommaren. När hans mamma är bortrest uppstår en fruktansvärd incident, följt av ett ännu mer skrämmande närvaro i huset.

Trailer finns inte tillgänglig.






Jessabelle - En ung kvinna som återhämtar sig i sin fars nedgångna hem efter en tragisk olycka möter snart en skrämmande närvaro med en koppling till hennes sedan länge avlidna mor.

Trailer finns inte tillgänglig.






The Appearing - En kvinna en gång besatt av en mystisk kraft avslöjar en chockerande hemlighet om sitt förflutna och måste möta den demon som lurar inuti henne.



The Babadook - En ensamstående mamma, plågad av makens våldsamma död, kämpar med sin sons rädsla för ett monster som lurar i huset, men upptäcker snart en ondskefull närvaro runt omkring henne.


Cassadaga - En döv flickas försök att kontakta sin syster under en seans, leder till att hon får kontakt med spöket av en mördad kvinna.



7500 - Flight 7500 är på väg från Los Angeles till Tokyo, men det visar sig att passagerarna inte är ensamma ombord. Ett illasinnat, övernaturligt väsen har bestämt sig för att resan inte ska bli en trevlig sådan.



Haunter - Spöket av en tonåring återvänder för att nå ut till de levande för att rädda andra från lidande och gå hennes öde till mötes.